Bild, Förf.

Ej mer

Ett kanske, varför inte, när hon klev in,
det fanns gott om utrymme och platser
men hon satte sig bredvid.
Inte tveksamt som ett måste,
utan bestämt att här vill jag bli,
inte utan önskan att bli betraktad,
med känslan att bara vi...

Vagnen kunde varit utan andra,
hon hade ändå satt sig här,
vad utstrålar jag denna dagen,
är det annorlunda atmosfär?
Nu vi suttit en kvart hos varandra,
sneglat och kännt vibrationers list,
men inte sagt varandra något, trots att jag vill.

En annons hon river ur en sida,
kanske bara för syns skull,
hon lägger den på tomma platsen bredvid sig,
makar sig ganska nära samtidigt som min puls dunkar omåttligt ungt.
En hastig rörelse och annonsen dalar mot golvet ner,
nu jag får en anledning att öppna mun och berätta vad jag ser.
Hon tackar hjärtligt och djupa blicken tydligt ler,
men vi säger tyvärr inget mer...


Av Lars Ålander.
 
 
Nästa sida Gästbok Mail välkomnas Dagbok Dikter Fotoalbum Föregående sida
Släkt Vänner Fritid Resor Musik Arbete/Utb. Smått och gott
Innehåll

Dikter ger minnen...

Åter startsidan


Senast uppdaterad: 1997-09-18 av Lars Ålander.
Mailadress (hem): lamal@algonet.se

sedan 18/9-97.