Isblock på vägen
En tårögd slagen hjälte
kryper på sina bara knän,
nedslagen av försvunnen kärlek,
saknad av sin bästa vän.
Men flaggan är ännu hissad,
strävan är god och stark,
alla klumpar som överallt kännas och finnas
ska inte hindra strupen när luften gick ur och
försvann.
Ett djupt andetag och hjälten kan ännu minnas
sin prinsessa som gick ut och försvann,
han hoppas naturligtvis att åter henne hitta,
men vet att sanningen kan vara kall.
Saknaden blir ett isblock på vägen,
hjärtat måste åter tinas upp,
den slagna bittra hjälten fryser,
längtar tillbaka till bädd som var varm.
Av Lars Ålander
Senast uppdaterad: 1998-09-12
Mailadress (hem): lamal@algonet.se
sedan 12/9-98.
