|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dikter ger minnen... |
|
||||
|
Skulle kunna dra en riktig vals
Längtan är väntan att höra din nyckel i ytterdörren, väntan är att se ditt ansikte när jag sluter ögonen, drömmen är att ha dig hos mig. Är väntan evig? Jag känner din närhet i var drömscen djupt inom mig. Kanske måste jag sova i min väntan på kärleken min, kanske är rummet släckt när du slutligen smyger in? Kanske ser jag en strimma av lyckans ljus i den i smyg härskande och så positiva andan tänder du redan nu ännu ett vackert förunderligt glödande ljus. Skulle kunna dra en riktig vals, en hambo, en tango, ja nästan allt omkring din varma foxtrothals. Men jag ger dig en liten men tydlig vink, om en hälsokälla, en skopa och en vardaglig hink, en kärlek som värma, som svalka, som kan ge oss nytt liv. I dagens läge blir jag i din närhet lite blyg, i dagsljus med dig så berusat yr. Fick jag kyssa dig skulle jag öka detta rus känna havsbris, se en sandstrand och höra snäckans livslånga brus, kyssa dig igen och beundra att milsvid kärlekssäng bäddas, kanske sedan en blomsteräng kan dig fresta. Jag har låtit kameran min i säkerhet vila för mina inre bilder av dig är så njutbart fina. Jag skulle hänga dem på en redan vackert målad vägg, jag skulle bryta mig ur snärjande taggtrådslitteratur och bekämpa min magiskt fängslande djuriska längtans bur. Mina fantasier är för mig riktigt fria sekunder, hjärtat mitt bundet till ett levande under. Jag håller en nyckel, en framtid för passionerade två liv, en äkta nyckel till skattkistan med ruset och kärleksguldet i, ett liv med mig från dag till natt och ny ständigt uppfriskande morgontid. Av Lars Ålander |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dikter ger minnen... |
|
||||